Vanliga symtom

Det mest typiska symtomet är en dov eller tryckande smärta rakt under hälen, ofta mitt i hälens undersida. Till skillnad från smärta vid exempelvis plantar fasciit är besvären vid överbelastad hälkudde mer centrerade och känns som om man går på en öm blåmärke. Smärtan förvärras vanligtvis vid längre tids stående eller gång på hårt underlag, och kan tillta ju längre dagen går. Smärta kan även kännas som en aura runt om hälen.

Området är ofta tydligt ömt vid tryck direkt mot hälens undersida. Vissa upplever en brännande eller molande värk, särskilt efter aktiviteter med mycket stötar, som löpning eller hopp. I mer långdragna fall kan smärtan bli mer konstant och göra det svårt att belasta hälen fullt ut, vilket ibland leder till att man omedvetet förändrar sitt gångmönster.

Orsaker – överbelastning och belastningsfaktorer

En överbelastad hälkudde uppstår oftast till följd av upprepad stötbelastning snarare än en enskild akut skada. Det kan handla om ökad träningsmängd, löpning på hårt underlag eller arbete som innebär långvarigt stående och gång.

Med stigande ålder kan hälkuddens fettvävnad bli tunnare och mindre elastisk, vilket försämrar dess stötdämpande funktion. Även skor med dålig dämpning, tunna sulor eller utslitna material kan bidra till ökad belastning. Övervikt ökar trycket på hälens strukturer och kan vara en bidragande faktor. I vissa fall finns ingen tydlig utlösande händelse, utan besvären utvecklas gradvis över tid.

Behandling och egenvård

Behandlingen fokuserar på att minska den belastning som provocerar smärtan och att förbättra hälens stötdämpning. Tillfällig avlastning från aktiviteter med mycket stötar, som löpning och hopp, kan vara nödvändig. Att variera underlag och undvika långa perioder av stående på hårda golv kan också hjälpa.

Stötdämpande skor eller mjuka hälkuddar kan minska trycket mot det ömma området. I vissa fall kan individuellt anpassade inlägg ge ytterligare avlastning. Kyla kan lindra smärta i mer irriterade skeden, särskilt efter belastning. Tejp kan även vara bra för smärtlindring i ett tidigt skede.

Rehabilitering inkluderar styrkeövningar för fotens och underbenets muskler för att förbättra belastningsfördelningen, samt rörlighetsövningar för fotled och vad. En gradvis stegring tillbaka till normal aktivitet är viktig för att vävnaden ska hinna anpassa sig.

Vid långvariga eller uttalade besvär kan fysioterapi vara till hjälp för en individanpassad plan. De flesta blir bättre med konservativ behandling, men återhämtningen kan ta tid. Om smärtan inte förbättras, förvärras eller påverkar vardagen i hög grad bör man söka vård för bedömning och vidare åtgärder.