Vanliga symtom

Det mest typiska symtomet är smärta under hälen, ofta lokaliserad till den inre delen av hälens undersida. Smärtan är vanligtvis som mest intensiv vid de första stegen på morgonen eller efter att man suttit still en längre stund. Efter en stunds rörelse kan smärtan minska, men den återkommer ofta vid längre belastning som promenader eller stående arbete. Området kan kännas ömt vid tryck, och vissa beskriver en stickande eller skärande känsla. Vid långvariga besvär kan smärtan bli mer konstant och övergå i en dov värk som även kan spridas till övriga delar av hälen.

Orsaker – överbelastning och belastningsfaktorer

Plantar fasciit orsakas oftast av upprepad överbelastning av plantarfascian snarare än en akut skada. Det kan handla om ökning av träningsmängd, mycket gång eller löpning på hårt underlag, eller arbete som innebär långvarigt stående. Även biomekaniska faktorer spelar roll, till exempel plattfothet, högt fotvalv eller nedsatt rörlighet i fotled och vadmuskler. Felaktiga eller utslitna skor med dålig stötdämpning kan bidra, liksom övervikt som ökar belastningen på fotens strukturer. I vissa fall utvecklas besvären gradvis utan tydligt utlösande faktor. Det är vanligast för personer mellan 40-60 år att drabbas.

Behandling och egenvård

Behandlingen beror på hur uttalade och långvariga symtomen är, men grundprincipen är att minska den belastning som provocerar smärtan. Tillfällig avlastning från aktiviteter som löpning eller längre promenader kan behövas. Kyla kan lindra smärta i mer irriterade skeden, medan värme ibland upplevs skönt vid stelhet.

Rehabilitering är en central del av behandlingen. Stretching av vadmuskler och plantarfascian, rörlighetsövningar för fot och fotled samt gradvis stegrad belastning hjälper vävnaden att tåla mer. Styrkeövningar för fotens och underbenets muskler används ofta för att förbättra stabilitet och belastningsfördelning. Tejpning, hälkuddar eller individuellt anpassade inlägg kan minska trycket mot det smärtande området.

Vid mer långvariga besvär kan fysioterapi, stötvågsbehandling eller medicinsk behandling bli aktuellt. De flesta blir bättre med konservativ behandling, men eftersom tillståndet kan vara segdraget är tålamod och konsekvent träning viktigt. Om smärtan inte förbättras eller förvärras bör man söka vård för bedömning och en individanpassad behandlingsplan.