Smärta i hälen hos barn är ett relativt vanligt besvär, särskilt hos aktiva barn som idrottar mycket. Däremot är det extremt ovanligt att barn får hälsporre i egentlig mening. Hälsporre innebär en benpålagring under hälbenet och ses framför allt hos vuxna efter långvarig belastning över tid. Barns skelett är fortfarande under utveckling och reagerar annorlunda på belastning, vilket gör att hälsmärta hos barn nästan alltid har andra orsaker.
Hos barn beror smärtan oftast på irritation i tillväxtzonen i hälbenet snarare än en benpålagring. Den vanligaste diagnosen är Severs skada, även kallad calcaneusapofysit. Det är en överbelastning i den bakre delen av hälbenet där hälsenan fäster, och tillståndet uppstår eftersom tillväxtzonen är känsligare för drag- och stötbelastning under uppväxten.
Vanliga symtom
Det mest typiska symtomet är smärta bak på hälen, ibland även något under. Smärtan förvärras ofta vid löpning, hopp och idrottsaktiviteter, särskilt på hårt underlag. Många barn beskriver att det gör ont i början eller slutet av träning och att besvären minskar vid vila.
Området är ofta ömt vid tryck, särskilt om man klämmer lätt på hälen från sidorna. Ibland kan barnet börja halta eller undvika att belasta hälen fullt ut. Besvären är vanligast i åldern cirka 8–14 år, när tillväxten är som mest intensiv.
Till skillnad från hälsporre hos vuxna är morgonsmärta under hälen mindre typiskt hos barn, och röntgen visar sällan någon benpålagring.
Orsaker överbelastning under tillväxt
Den bakomliggande orsaken är nästan alltid överbelastning i kombination med snabb tillväxt. När skelettet växer snabbt kan muskler och senor bli relativt strama, vilket ökar draget mot hälbenets tillväxtzon. Upprepad belastning från exempelvis fotboll, friidrott eller gymnastik kan då leda till irritation.
Faktorer som hårda underlag, otillräcklig stötdämpning i skorna, hög aktivitetsnivå och begränsad rörlighet i vadmuskulaturen kan bidra. I vissa fall uppstår besvären utan tydlig förändring i aktivitetsnivå, men sammanfaller ofta med en period av ökad träning eller tillväxtspurt.
Det är viktigt att betona att en verklig hälsporre (alltså en benpålagring under hälbenet) är mycket ovanlig hos barn och sällan är orsaken till smärtan.
Behandling och egenvård
Behandlingen syftar till att minska irritationen i tillväxtzonen och anpassa belastningen. Tillfällig minskning av aktiviteter som innebär mycket löpning och hopp är ofta nödvändig, men total vila behövs sällan.
Stötdämpande skor, mjuka hälkoppar eller hälkuddar kan minska trycket och draget mot hälen. Stretching av vadmuskulaturen och rörlighetsövningar för fot och fotled är ofta en viktig del av rehabiliteringen. I vissa fall kan individanpassade inlägg vara aktuella.
Besvären är självläkande och försvinner när tillväxtzonen mognar, men det kan ta månader och ibland komma och gå under en period. Prognosen är mycket god, och tillståndet ger inga bestående skador.
Om smärtan är kraftig, ensidig utan tydlig belastningskoppling, eller om barnet har ont även i vila och på natten, bör vård sökas för bedömning och uteslutande av andra orsaker.
